Expressendomen

Läser professor Schultz smått förnöjda text om avgörandet.

Jag hoppas att Infotorg tar med Wennbergs rättsutlåtande i publiceringen av domen över Expressen-medarbetarna som begick vapenbrott. Jag är nyfiken på hur hon resonerade i de här frågorna.

Surandet över att expressarna fälldes uppfattar åtminstone jag som uttryck för hur diverse journalister och personer med liknande befattningar helst skulle se att just de som dömts borde straffas för just det här brottet, inte som uttryck för hur lagstiftningen borde se ut för alla journalister.

Social adekvans är ett intressant argument (tillägg 21/5; det är inte ett argument, utan en slutsats på grund av argumentation), som absolut inte är oproblematiskt. I Svensk Juristtidning diskuterades den ansvarsfrihetsgrunden i relation till hovrättens (åtminstone har jag för mig att det var då och inte tidigare) dom i The Pirate Bay-målet, ett liknande resonemang kanske skulle kunna föras i det här fallet. En nackdel med social adekvans som utsträcks för långt ligger i att förutsebarheten blir ganska risig. Även att gällande rätt blir en följd av allmän opinion på ett sätt som åsidosätter riksdag och regerings lagstiftningsprocess med de stötdämpare som finns inbyggda däri (Lagrådet, minoritetsskydd och så vidare) känns lite olustig.

Nu fick expressarna lite dagsböter och inget mer, vilket man väl får anse vara ganska överkomligt sett till vilken reklam debaclet är för kommersiella massmediala aktörer. Men jag har svårt att se att det hade varit rimligt om fängelse hade utdömts, trots att någon eller några tusenlappar hamnade i nätverkskriminella fickor (i utbyte mot ett vapen mindre i mer ambitiös brottslighet, förvisso). Det är nog här jag skulle vilja placera eventuell lindring för journalister som begår brott i tjänsten för allmänintressets skull och så långt möjligt försöker dämpa betydelsen av gärningen, i påföljdsbestämningen.

Någon grad av straffrabatt framstår som klart rimligare än ansvarsfrihet. Det medger också på ett annat sätt en värdering av klandervärdet hos ett brott begånget av en journalist, samtidigt som det inte medför att presskort eller utgivningsbevis medger kriminalitet under ett publicistiskt bulvanskap.