För en vecka sedan hände det som ju aldrig skulle hända i Sverige men faktiskt hände i Sveg tidigare i år. Massmedia kved till och började rapportera en massa anekdoter och halvsanningar. "Jo, klart man blir rädd. Nej, jag kommer nog inte handla mindre, men jag kommer misstänka mina medmänniskor i tunnelbanan oftare." Det är smått kusligt att den allmänbildning som kommer till uttryck i det anekdotiska materialet inte omfattar kännedom om RAF:s ockupation av västtyska ambassaden, högerextremistisk terrorism under nittiotalet eller ens de palestinska bombdåden -85-86, utan händelsen i Stockholm förra helgen framställs som ett unikum i svensk historia. Det är ju bara nys. Fan, till och med Lasermannen Ausonius hade kallats för terrorist om han var verksam idag. Regeringen har varit förberedd på att sådant här kanske kan hända sedan åtminstone ett par år tillbaka, dessutom, en skrivelse (PDF) som Ranstorp gillade när den kom.
Ett av de namn som förekommit mest i tidningar och radio är Magnus Ranstorp, som innehar en tjänst på institutionen för säkerhet och strategi vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, en del av Försvarshögskolan. Han är född i Hästveda, redan det är en varningsklocka, och har bakgrund på ett evangelisk-lutherskt lärosäte i Förenta Staterna där han studerade internationella relationer. Under nittiotalet specialiserade han sig på religionspräglat politiskt våld (Hizbollah och bin Ladins fatwor, bland annat) och har ridit på islamofobivågen sedan dess. Givetvis hör han till de som försöker monopolisera termerna islamism och radikalisering, för att göra dessa till per definition terrorismförknippade begrepp. Jag tror att hans utgångspunkt är tillräckligt evangelisk-luthersk för att skänka honom själv visshet om den kopplingen. I år har han dessutom utkommit med en bok som behandlar just terrorism med en diskurs som gör just den här kullerbyttan. Hans renommé och vinstintresse bör tas i beaktning. Givetvis förekommer det kritik mot hans slängande med larmklockorna, men massmediejournalisterna dyrkar marken han går på för han svarar ju i telefon och säger vad de vill höra med några få enkla ord.
Som forskare kan han klart ifrågasättas, för ett par år sedan försökte ju Ranstorp med anhang marknadsföra en islamofobisk alarmistisk rapport (PDF) som visade sig helt sakna underlag. Försvarshögskolan slog ifrån sig och försökte hävda att det är helt schysst att gå till väga på det sättet, en attityd som borde ha fått diverse myndigheter att fort som fan dra in -högskolan-suffixet med en ursäktande harkling. Att det är en låtsasakademi är mer än välbekant för alla universitetserfarna som försökt studera dess kurslitteratur, vilken i allmänhet håller en synnerligen låg nivå. Sakfel, stavfel, akribifel, språkfel, referensfel, allt finns där sida upp och sida ned. Dessutom finns det ungefär två källor till organisationens överordnade läror, Hitlers manöverkrigföring och Clausewitz schwerpunktteori, vid sidan av knäckträckande trendsetterideologer som Ranstorp vilka ju skapar forskningsområdet och studieobjekten medan de håller på och kallar det vetenskap.
Massmedia bör börja med att ta reda på varifrån deras terrorexperter kommer, vilken legitimitet deras organisationer har och sedan kanske börja fundera på vilka frågor man bör ställa. Sveriges Radios P1 har ett bra program som gör ett långt bättre jobb än Ranstorp, vilket heter Konflikt. Visserligen sjabblar de bort en del faktorer, som sionism och annat sådant, men i vart och varannat program slår de stora hål i myterna om al-Shabaab i Rinkeby, moskéernas intrinsikala farlighet och psykologiseringen av attentatsmän som ju egentligen har en politisk agenda. Lyssna på det senaste avsnittet, där förklaras till och med genom en antydning Jundullahs terrorattentat under ashura i Iran på ett hyfsat trovärdigt sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar